Politik i Tanzania

Tanzanias politik

Kallad ”bulldozern”, är John Magufuli sedan år 2015 Tanzanias president. Magufuli har fått smeknamnet för sitt energiska driv att stärka landets ekonomi och bekämpa korruption.  Jämfört med många av grannar och andra länder på kontinenten, är Tanzania förskonade från de värsta interna konflikterna.

Men fortfarande dras landet med fattigdom och djupgående korruption, som kan härledas långt tillbaka i landets politiska bakgrund. En sägning är att afrikanska länder först behövde bli fria från sina kolonisatörer och sen bli fria från sina frigörare.

Landets politiska bakgrund

Landets politik har till stor del formats av landets första president Julius Nyerere. Nyereres bild hänger fortfarande i många tanzaniska hem där han kallas ”Baba wa taifa” – landsfadern.

1954 var Nyerere med och bildade landets första politiska parti – TANU (Tanganyika African National Union). Tidigare hade Tanzania varit kolonialland. Inledningsvis under Tyskland (Tyska Östafrika) och efter första världskriget tog Storbritannien över. Än tidigare, och årtusenden tillbaka, hade landet bestått av olika stammar med lokala hövdingar. Många av dessa agerade stort motstånd mot alla de externa invasioner som ägde rum: araber, portugiser, araber igen och senare europeiska kolonialherrar.

1929 bildades TAA (Tanganyika African Association) – en politisk, nationalistisk organisation som förespråkade den svarta befolkningens rösträtt. TAA blev så TANU och var, med Nyerere i spetsen, under 50-talet landets ledande parti. TANU var även en enande kraft i landet för självständighet och mot kolonisatörerna.

I maj 1961 nådde landet självständighet med Nyerere som premiärminister. 1963 blev även ön Zanzibar självständig och slogs ihop med fastlandet Tanganyika. År 1964 var republiken Tanzania född. Nyerere blev även landets första president under den nya republikanska konstitutionen som bl.a. anslog att landet var en enpartistat.

1967 antogs Arushadeklarationen som, på president Nyereres initiativ, skulle ta landet i en ny socialistisk riktning. Begreppet ujamaa (socialism och familj) blev ledordet för Nyereres tid som president. Nyerere ville med systemet skapa social, politisk och ekonomisk utveckling och rättvisa. Befolkningen omplacerades i s.k. ujamaa-byar där de skulle bo och verka, och jordbruket kollektiviserades.

Systemet inledde lovande men genererade inte tillräcklig lönsam utveckling och detta, tillsammans med kriget mot Uganda 78-79, satte ekonomin i fritt fall under 80-talet. Nyerere avgick och ersattes med Ali Hassan Mwinyi som övergav umajaa som statsideologi. Politiken övergick mot en mer marknadsekonomisk inriktning. 1992 ändrades det i konstitutionen så fler än ett politiskt parti tilläts – 1995 hölls det första flerpartivalet.

Sedan den första presidenten Nyerere (1964-1985) har landet haft ytterligare fyra presidenter, alla män: Ali Hassan Mwinyi (1985-1995), Benjamin Mkapa (1995-2005), Jakaya Kikwete (2005-2015) och John Magufuli (2015-). Trots flerpartisystem har alla presidenter ingått i samma parti. Partiet som tidigare hette TANU, går sedan 1997 under namnet CCMChama Cha Mapinduzi (Revolutionspartiet) efter en sammanslagning av TANU, på fastlandet, och ASP (Afro-Shirazi Party) som var det rådande partiet på ön Zanzibar. År 1977 antogs även konstitutionen som än i dag, med vissa ändringar, stipulerar landets politiska struktur.

Tanzanias politiska system

     Semiautonoma Zanzibar

Den semiautonoma ön Zanzibar har visst självstyre ­inom Tanzanias nationella styre. Detta styre ska sköta interna affärer på just Zanzibar. Styret innefattar en egen regeringschef (president) samt egen regering (representanthus) och domarkår. Zanzibars nuvarande president är Ali Mohamed Shein som haft posten sedan 2010.

     Makten i Tanzania 

Makten delas upp i organen: det verkställande (executive), det lagstiftande (legislative) och domarkåren (judiciary).

  • Verkställande organ
    Presidenten och ett kabinett som utgörs av utvalda medlemmar ur Nationalförsamlingen (National Assembly).
  • Lagstiftande organ – på fastlandet
    Nationalförsamlingen är ett enkammarparlament (bunge på swahili) som består av 393 stolar. 264 väljs vart femte år av folket i landets valkretsar, 113 är reserverade för kvinnor, fem ska representeras av Zanzibars Representanthus, tio medlemmar väljs av presidenten själv och en stol är reserverad till justitiekanslern.
  • Lagstiftande organ – Zanzibars representanthus
    Nationalförsamlingen lagstadgar både om sådant som gäller hela landet och sådant som bara gäller på fastlandet. Det som bara rör ön Zanzibar sköts i Zanzibars Representanthus (Baraza La Wawakilishi) med 82 stolar. 50 representanter väljs genom majoritetsval, 20 ska innehas av kvinnor och tio väljs ut av Zanzibars president. De två sista stolarna är reserverade för talaren och justitiekanslern.
  • Domarkåren
    Appellationsdomstolen i Tanzania består av 14 domare och en överdomare. På Tanzanias fastland består Högsta domstolen av 30 domare och en huvuddomare. På Zanzibar består motsvarande av tio domare och en huvuddomare. Andra domstolar är Magistrate’s Courts (ungefär motsvarande i Sverige är tingsrätter), Kadhi courts (för muslimska familjeärenden) samt andra typer av mindre domstolar.

Presidentval sker vart femte år. Presidenten får sitta max två perioder (tio år). Detta gäller både presidenten på fastlandet och presidenten på Zanzibar. Även val till vissa representerar i de lagstiftande organen sker vart femte år. Hela Tanzania består av 31 administrativa enheter/regioner (mkoa på swahili). Rösträtt erhålls när man är 18 år fyllda.

     Politiska problem 

I jämförelse med det politiska landskapet i många grannländer, anses Tanzania vara ett relativt politiskt stabilt land på kontinenten. Trots ökad tillväxt i ekonomin sedan 2009 fortsätter en stor del av befolkningen att leva i fattigdom. Politisk stabilitet har inte lett till gynnsam ekonomi – en anledning stavas korruption. Korruptionen är genomgående – alltifrån höga regeringsposter, till en mindre restaurang. Den har präglat landet under alla år sedan självständigheten. Och som man säger: ”Ränderna går aldrig ur”. I Tanzanias fall tycks ränderna åtminstone vara mycket svåra att gå ur.

Stora problem som gynnar korruptionen är svag intern kontroll (ex. ingen antikorruptionsmyndighet med uppdrag att granska), dålig efterlevnad av antikorruptionslagar samt mutor inom både företag och maktinstanser.

Den nuvarande presidenten, Magufuli, har vidtagit hårdare tag med att bekämpa korruptionen. Samtidigt så kritiseras han själv för sin auktoritära stil. Tiden är tuff för meningsmotståndare i opposition samt för kritiserande media. Oppositionspartimedlemmar skickas i fängelse och egna medlemmar tystas.

Än räknas Tanzania inte som en autokratisk (dikatorisk) stat då både parlamentet och domarkåren fortfarande fungerar. Men stor oro för att politiken ska fortsätta radikaliseras under Magufuli finns. Magufuli fortsätter dock vara populär bland befolkningen. År 2017 menade så mycket som 70 % av tanzanierna att korruptionen minskat sedan Magufuli fick makten 2015. Motsvarade siffra låg på 13 % procent 2014. Trots att landet sedan 1992 praktiserar ett flerpartisystem har samma parti, CMM, vunnit valet alla år.

I regel har Zanzibar sett mer politiska motsättningar än fastlandet. Sedan 00-talet har det regerande partiet CCM sett stort motstånd från det liberala oppositionspartiet CUF (Civic United Front). Det har ropats om bojkotter och valfusk. Även våldsamheter i samband med val har förekommit.

     Tanzanias flagga

Tanzanias flagga kombinerar färgerna i Tanganyikas och Zanzibars flaggor. Flaggan består av ett svart band, med gula kanter, som löper från hörn till hörn. På vardera sidan om bandet finns två triangulära fält: det översta grönt, det understa blått.

Det gröna representerar den naturliga grönskan. Det gula står för landets rika guldfyndigheter och naturresurser. Det svarta bandet representerar den inhemska befolkningen. Det blå ska symbolisera landets alla sjöar och Indiska Oceanen.

Vill du resa till Kenya?

Hör av dig till oss så skickar vi ett förslag!

    Datum för avresa

    År
    Månad
    Dag

    2019-08-02T19:23:49+00:00