Om Tanzania

Om Tanzania

Från Kilimanjaros högsta topp, till Indiska Oceanens mörkblå djup. Från Zanzibar-öarnas sandstränder, kristallklara vatten och heta klimat, till karga landskap, minusgrader och snö uppe på ”Afrikas tak”. Tanzania är landet med spännande, hissnande och vackra kontraster …

Tanzania är även hem till Victoriasjön (Afrikas största!), Tanganyikasjön (Afrikas djupaste!), Rift Valley-sprickan, utdöda vulkaner och vidsträckta savanner fulla av vilda djur. Den som inte sett och upplevt Tanzania kan se fram emot att få uppleva alla skatter som naturen dukar upp i ett enda stort, sagolikt och häftigt smörgåsbord.

Tanzania består av fastlandet och semiautonoma Zanzibar. Till både yta (945,087 km² )och befolkning (55,5 miljoner) är Tanzania Östafrikas största land. Tanzania har en lång och rik historia. Från spår av den första människan, tidig handel och europeisk kolonialism till självständighet, afrikansk socialism och uppgående ekonomi. Men utan sin brokiga väg genom historien hade Tanzania förmodligen inte varit samma land som det är i dag.

Från 700-talet e.Kr., och århundranden framåt, kom arabiska handlare och lade till vid Östafrikas kust och öar. Tillsammans med de redan bosatta bantufolken, blandades människor och traditioner. En ny kultur och ett nytt språk växte fram: swahilin. Swahili talas än i dag i Östafrika och främst i Tanzania. Så gott som alla tanzanier är flytande i swahili och språket har enat de olika folken från bantu, nilotisk eller kushitisk bakgrund. För befolkningen på kusten och Zanzibar är swahili modersmål. Många menar att det är mycket tack vare swahilins roll, som landet sluppit många av de etniska konflikter som plågat Tanzanias grannländer.

Swahilin är i grammatik och syntax ett bantuspråk, men med ett ordförråd som till ca 30 % består av arabiska låneord. Swahilins gloslista har influerats av flera andra språk, som persiska, hindi, engelska, portugisiska etc. Till en början skrevs swahili med arabiska tecken. Men med de kristna missionärerna, som anlände under 18- och 1900-talen, ritades språkets förutsättningar om. Missionärerna lärde sig swahili, startade skolor och börja lära ut swahili med latinska bokstäver. Än i dag skrivs swahili med latinska bokstäver.

Swahilin blev ett sätt för Tanzanias första president Julius Nyerere att ena landet efter frihet från Storbritannien. Fastlandet blev självständigt 1961 – Zanzibar två år senare. President Nyerere var en idog motståndare till tribalism, d.v.s. att en eller flera folkgrupper gynnas eller missgynnas framför andra. Han ville att tanzanierna skulle vara ett enat folk och att man främst skulle se sig själv som tanzanian. Det lyckades – trots att Tanzania består av 120 olika folkgrupper. Och trots att tanzanierna än idag talar sina egna lokala språk (sukuma, nyamwezi, chaga, maa, datooga etc.) är swahili lingua franca när tanzanier från olika bakgrunder möts. Skolundervisning, nyheter, sociala medier – swahili är folkets språk i Tanzania, utan konkurrens.

Tanzania har även gynnats av att ingen folkgrupp har nått större dominans inom områden som politik, ekonomi, företagande etc. I Tanzania har till och med varannan president varit kristen och varannan muslim. Detta kan spegla landets höga tolerans för de olikheter som ändå råder. Kristendom och islam är landets ledande religioner. Det finns dock fortfarande inslag av traditionell afrikansk religion i vardagen med andetro och förfädersdyrkan. Kristendomen är den största religionen, men islam är dominerande på kusten och på Zanzibar.

Landet har sluppit de värsta etniska konflikter, som plågat Rwanda, Kenya och Burundi. Trots detta är Tanzania ett av världens fattigaste länder. Landet har tampats med missgynnande politik, korruption och maktmissbruk. Det är först under de två senaste decennierna som Tanzanias ekonomi sett en stadig tillväxt. Under 1980-talet var ekonomin i fritt fall efter Nyereres ujamaa-politik. Ujamaa står för ”familj och socialism”. Denna politik präglade ekonomin och livet i landet decennierna efter självständigheten. Befolkningen omplacerades i ujamaa-byar där de tillsammans levde och verkade.

Problemet var att politiken inte genererade någon tillväxt eller utveckling inom jordbruket. Detta försatte landet i stora ekonomiska problem, med stora statsskulder på grund av stora lån. Tanzania blev även, och är fortfarande, ett land som tar emot mycket bistånd från andra länder. Ujamaa-politiken avvecklades med Nyereres avgång under 1980-talet, och landet övergick till marknadsekonomi. Än i dag hänger det kvar att tanzanierna inte äger sin egen jordbruksmark. Markerna är statliga egendomar som man får arrendera.

Det är på landsbygden som den största fattigdomen finns. Nästan 70 % av befolkningen i Tanzania bor på landsbygden. Av landets fattiga lever åtta av tio på landsbygden. Dessa livnär sig främst på småskaliga jordbruk. Folket på landsbygden lever ett lugnt och enkelt liv, med vardagssysslor för att få livet att gå runt. De tanzaniska kvinnorna drar det största lasset, både i hemmet och ute på odlingsmarkerna.

Och trots att landsbygdslivet på många sätt kan te sig idylliskt är det ett slit som pågår varje dag – vatten ska bäras, ved ska hämtas, åkerjordar ska skötas, mat ska lagas, barn ska passas etc. Klimatförändringarna slår hårdast mot de som redan har det tufft. Det blir sämre vatten- och mattillgång, torkor och översvämningar som förstör odlingarna och större sjukdoms-spridning i det extrema klimatet.

Vill du resa till Kenya?

Hör av dig till oss så skickar vi ett förslag!

    Datum för avresa

    År
    Månad
    Dag

    2019-08-01T20:33:31+00:00