Leopard

Leopard

Leoparden är ett kraftfullt, stiligt kattdjur, känd för sina smygande, dödliga jägaregenskaper. Leoparden kallas även för panter. De svarta pantrarna i Afrika och Asien är faktiskt leoparder med melanism, alltså svarta leoparder (de svarta pantrarna i Amerika är svarta jaguarer).

Leoparden är kanske det svåraste Big Five-djuret att få se under safari. Detta är främst på grund av leopardens livsstil. Den lever självständigt, gärna i områden med träd, har naturligt kamouflerande päls och är främst nattaktiv. Men kanske är leoparden inte fullt så skygg som ryktet gör gällande. Leoparden är förmodligen det kattdjur som skyr människan allra minst.

     Leopardens utseende

Det utseende som karakteriserar de leoparder man får se på safari, i östra och södra Afrika, är den klassiskt fläckiga. Pälsen har då en guldbrun botten, med vitt på mage, hals och benens insida, och är full av mörka fläckar. Fläckarna är större och bruna på rygg och sidor – mindre och svarta på nacke, hals och långt ner på benen. Även den långa svansen är fläckig. Fläckarna är ordnade i mönster, kallade rosetter. Lokala variationer på leopardens utseende finns, t.ex. tros Zanzibarleoparden vara mer småfläckig och mindre till storleken.

Den typiska leopardens kropp är muskulös och kraftfull, med korta ben, brett ansikte och starka käkar. Leopardhanen mäter mellan 130-190 cm på längden och väger 45-90 kg. Honan är mindre på 100-140 cm och 30-60 kg. De är 40-80 cm höga och svansen mellan 60 och 110 cm lång. 

     Leopardens liv & beteenden 

Leoparden lever ett självständigt liv, förutom när en mamma lever med sina ungar. En hona är dräktig 3-3,5 månader och föder sedan oftast två, men upp till sex, ungar. Hon föder dem undangömda, i grottor eller ihåligheter i träd. Trots att leoparder är sluga och kraftfulla, föds ungarna svaga och hjälplösa. De är blinda sina första tio dagar i livet. Pälsen är gråaktigare och har färre fläckar. Ungarna är beroende av sig mamma och hennes mjölk i tre månader, men de stannar hos mamman i hela två är, tills de blir könsmogna. En leopardhona- och hane träffas i regel bara när de ska paras. Annars lever de åtskilda liv.

Leoparden är förmodligen det mest anpassningsbara av alla kattdjur och kan klara sig i många olika livsmiljöer. Den kan påträffas utanför den ”riktiga” vildmarken, nära bebyggelseområden och t.o.m. stadsmiljöer. Den tycks inte sky människan på samma sätt som andra djur. Den kan ge sig på människans hundar, får och getter, och ibland även människan i sig. År 2017 vandrande en leopard i en by i nordöstra Tanzania och attackerade byborna, varav tre skadades.

Leoparder kan både simma och klättra i träd, även om de ogärna sommar. Just klättra i träd gör de dock gärna och ofta. De trivs där det finns mycket träd, men de klarar sig i de flesta miljöer och temperaturer. Leoparden gillar nämligen att dra upp sina byten i träd, så att de får behålla dem för sig själv. Annars kan både lejon och hyenor komma och ta över leopardens mat. Under safari hittar man ofta leoparder på just trädgrenar.

Leoparder har ett rykte om sig att vara svårfångade djur, just på safari. Leoparder är tysta djur, de smyger gärna och har inte många läten för sig. De är mest i rörelse på natten när de jagar. En leopard lever ca 15 år i det vilda.

     Leopardens jakt & näring

Leoparden har ovärderliga egenskaper som oförutsägbar jägare, den är smidig, lömsk och dödligt farlig. Den håller sig lätt gömd och smyger upp på sina offer. Den kamoflorerade pälsen är inte till leopardens nackdel vid jaktsituationer. Om man ska utse den bästa stalkern på av alla kattdjur, tar leoparden förstapriset.

Leoparden är skärpt när den jagar. Den ser sju gånger så bra som människan och hör fem gånger så bra. Den är både smidig och kraftfull. Leoparden kan hoppa mer än sex meter på höjden, tre meter på längre och komma upp i hastigheter över 60 km/h (korta sträckor). Själva jaktmomentet är rått. När leoparden tagit offret i bakhåll rusar den fram och dödar bytet med ett hugg i halsen. Leoparder i regel inte pigga på att jaga sina byten under längre sträckor, då drar den sig hellre tillbaka och låter djuret komma undan.

Leoparder kan döda och släpa på djur större än de själva. De äter alltifrån mindre djur som fisk och gnagare, till stora djur som gnuer och ellipsvattenbockar. Men olika typer av antiloper är leopardens vanligaste mat. De behöver äta omkring ett kg kött om dagen.

     Leopardens fiender

Bland kattdjuren på savannen överträffas leoparden bara av lejonet till storlek och styrka. Detta, tillsammans med jägaregenskaperna, gör att leoparden inte faller offer för många djur. Leoparder och babianer har ett välkänt, långt gånget fiendskap mellan sig. Men en ensam leopard mot en ensam babian brukar sluta till den förstnämndas fördel. Leopardungar dock kan falla offer för lejon, krokodiler, hyenor eller vildhundar.

Människan har varit en fiende i alla tider. Människan har jagat leoparden för den vackra pälsen som sägs bara på magiska krafter – förutom att vara mycket exklusivt. Och om människan inte dödat leoparden som trofédjur, kan det istället vara för leoparden ger sig på människans boskap. Skogsskövling och habitatförstöring, som människan ofta är ansvarig för, är också hot mot leoparden. På 250 år har leoparden mist så mycket som 75 % av sina naturliga livsmiljöer. Det finns inga säkra siffror, men i Afrika tros det i alla fall finnas mer än 100 000 leoparden kvar.

Vill du resa till Kenya?

Hör av dig till oss så skickar vi ett förslag!

    Datum för avresa

    År
    Månad
    Dag

    2019-06-12T11:46:35+00:00